Introduktion
Att driva näringsverksamhet
Att ha anställda
Ekonomi
Yrkestrafik
Transport
Säkerhet
Avslutning

YK Taxi – Offentlig upphandling

Verksamheter inom den offentliga sektorn måste följa vissa förfaranden när de ska köpa varor och tjänster. Dessa regleras i lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Offentliga sektorn finansieras med allmänhetens pengar och lagarna finns till för att allmänhetens pengar ska användas på bästa sätt.

Den offentliga sektorns inköp av varor och tjänster görs vanligen genom ett upphandlingsförfarande som regleras i Lagen om offentlig upphandling, LOU. Då har kommunen eller landstinget beskrivit vad de vill köpa i ett förfrågningsunderlag som innehåller alla krav de ställer på leverantören, vad de vill köpa och vad de vill få utfört. 

Du svarar på ett förfrågningsunderlag genom att lämna ett anbud. Anbudet är bindande. Det är viktigt att du uppfyller alla krav och svarar på alla frågor som ställs i upphandlingen. När anbudstiden har gått ut jämför kommunen eller landstinget de olika anbuden, och det företag som lämnat det mest fördelaktiga anbudet vinner, det vill säga får kontraktet.

Upphandlingarna hittar du på kommunernas och landstingens webbplatser, och hos kommersiella databaser som samlar alla upphandlingar. Kommunen upphandlar färdtjänst och skoltaxi, medan landstingen upphandlar sjuktransporter. Det är vanligt att taxiföretag tecknar avtal med privata och offentliga organisationer för att utföra uppdrag mer regelbundet.

white and black striped bed sheet

Vad är ett förfrågningsunderlag?

Ett förfrågningsunderlag är det underlag som en upphandlande myndighet lämnar till leverantörerna inom ramen för en upphandling. Dokumentet, som även kallas upphandlingsdokument eller anbudsförfrågan, ska innehålla samtliga handlingar för upphandlingen.

Upphandlingsförfaranden

En upphandlande organisation som ska genomföra en offentlig upphandling ska välja ett förfarande för upphandlingen. Valet av förfarande styr bland annat i vilka steg som upphandlingen ska genomföras, vilka tidsfrister som gäller och om organisationen får förhandla med anbudsgivarna eller inte.

Vilka förfaranden som den upphandlande organisationen får välja mellan beror på

  • upphandlingens totala värde
  • om det är fråga om en tjänst, vilken typ av tjänst som ska upphandlas.

Tröskelvärdet är den beloppsgräns som avgör vilka regler en upphandling ska följa, de direktivstyrda förfarandena över tröskelvärdena eller de nationella förfarandena under tröskelvärdena. Aktuella tröskelvärden hittar du på Upphandlingsmyndighetens hemsida.

Över tröskelvärdet
  • Öppet förfarande
  • Selektivt förfarande
  • Förhandlat förfarande med föregående annonsering
  • Konkurrenspräglad dialog
  • Förhandlat förfarande utan föregående annonsering
  • Inrättande av ett innovationspartnerskap
  • Projekttävling
Under tröskelvärdet
  • Förenklat förfarande
  • Urvalsförfarande
  • Konkurrenspräglad dialog
  • Direktupphandling
  • Projekttävling

Processen

Processen för ett offentligt upphandlande ser ut så här:

Underlag

Underlaget är det som en upphandlande myndighet lämnar till leverantörerna inom ramen för en upphandling, och som innehåller samtliga handlingar för upphandlingen

Anbud

Alla leverantörer som vill delta skickar in sina anbud.

Utvärdering och beslut

Anbuden utvärderas och upphandlaren förhandlar i vissa fall med leverantörer. Efter utvärderingen beslutar upphandlaren vilken leverantör som ska anlitas.

Tilldelningsbeslut

Beslutet om vilket anbud som vinner upphandlingen skickas ut till alla som har lämnat in ett anbud. Tilldelningsbeslutet innehålla även skälen till beslutet.

Avtalsspärr

Efter beslutet så inleds avtalsspärren där tilldelningsbeslutet kan överklagas. Det upphandlade avtalet får inte skrivas på förrän avtalsspärren har gått ut.

Avtalsskrivning

När avtalsspärren har gått ut skriver den upphandlaren och den valda leverantören på avtalet.

Fem grundläggande principer

De lagar som styr all offentlig upphandling bygger på fem grundläggande principer och  bestämmelserna i upphandlingslagarna ska alltid tolkas mot bakgrund av dem.

Icke-diskriminering

Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att diskriminera leverantörer, direkt eller indirekt, baserat på nationalitet. Den upphandlande myndigheten får inte ställa krav som bara svenska företag känner till eller kan klara att uppfylla. Ett lokalt företag får heller inte ges företräde vid en upphandling.

Likabehandling

Principen om likabehandling innebär att samtliga leverantörer ska ges lika förutsättningar och behandlas lika för att inte riskera snedvriden konkurrens. Till exempel ska alla få samma information vid samma tillfälle, och upphandlaren får inte acceptera ett anbud som lämnats in för sent eftersom samma regler och tidsfrister ska gälla alla.

Proportionalitet

Proportionalitetsprincipen innebär att kraven och villkoren i upphandlingen ska stå i rimlig proportion till det som upphandlas. De åtgärder som den upphandlande myndigheten genomför får inte gå utöver vad som är nödvändigt för den aktuella upphandlingen.

Öppenhet

Principen om öppenhet, även kallad transparensprincipen, innebär att upphandlingar ska präglas av öppenhet och förutsebarhet. Upphandlingarna ska vara offentliga och upphandlingsdokumenten ska vara klart och tydligt formulerade och innehålla samtliga krav som ställs. Uppgifter som gäller upphandlingen får inte hemlighållas. Upphandlingen ska annonseras offentligt och de leverantörer som deltagit i anbudsförfarandet ska informeras om resultatet.

Ömsesidigt erkännande

Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats myndigheter även ska gälla i övriga EU- och EES-länder.

Underleverantörer

Det finns upphandlingsrättsliga bestämmelser om anlitande av underleverantörer som reglerar och ger upphandlande myndigheter eller enheter möjlighet att kontrollera om fullgörandet av ett kontrakt kommer att ske eller sker i enlighet med de villkor som fastställts för fullgörandet. 

Det finns dock konkurrensrättsliga begränsningar för leverantörens möjligheter att samarbeta och använda sig av underleverantörer. En leverantör som överväger att anlita underleverantör måste därför bedöma om det är ett tillåtet eller otillåtet konkurrensrättsligt samarbete. 

En upphandlande myndighet eller enhet får begära att en leverantör anger vilka och hur stor del av kontraktet som kan komma att läggas ut på en underleverantör.

Överprövning

Leverantörer får klaga på en upphandling om de anser att den har genomförts felaktigt. 

Det finns tre olika former av överprövning:

  • Överprövning av en upphandling – att begära en överprövning av en pågående upphandling fram till avtalsspärren löpt ut.
  • Överprövning av ett beslut att avbryta en upphandling – att begära överprövning av den upphandlande organisationens beslut att avbryta en upphandling.
  • Överprövning av ett avtals giltighet – att begära överprövning av ett redan tecknat avtal. Det kan bland annat bli aktuellt om avtalet ingåtts genom en direktupphandling trots att förutsättningarna för detta inte var uppfyllda.
Vi gillar kakor
cookie

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse, och det är bra både för dig och oss. Du kan läsa mer om våra cookies här.